Eftergångsmätning av maskiner

Maskinsäkerhet är en avgörande del av varje industriell miljö. Den skyddar inte bara arbetstagare mot potentiella skador, utan ökar även produktionsprocessernas effektivitet och driftsäkerhet. Maskiner som saknar korrekt skydd kan utgöra en allvarlig risk för operatörers och andra personers hälsa och liv i deras närhet. Korrekt riskhantering och användning av lämpliga skyddsåtgärder är därför nödvändiga för att säkerställa en säker arbetsplats. I detta sammanhang blir mätning av maskiners stopptid en oumbärlig del av säkerhetsarbetet.

Mätning av maskiners stopptid: Grundläggande principer i SS-EN ISO 13855

Normens struktur och omfattning

Standarden SS-EN ISO 13855 omfattar ett antal frågor kopplade till maskinsäkerhet, med fokus på tekniska skyddsåtgärder och deras placering i förhållande till människokroppens närmandehastighet. Dokumentet är indelat i flera centrala avsnitt, bland annat:

• Standardens omfattning
• Normativa hänvisningar
• Termer, definitioner, symboler och förkortningar
• Metodik för att fastställa minimiavstånd
• Detaljerade regler för placering av olika typer av tekniska skyddsåtgärder

Standarden anger också vilka värden för närmandehastighet som ska beaktas vid utformning av skyddssystem samt hur minimiavståndet från detekteringsområdet till riskområdet ska beräknas.

Grundläggande termer och definitioner

För att förstå och tillämpa SS-EN ISO 13855 korrekt är det viktigt att känna till de centrala termerna och definitionerna. Här är några av dem:

• Systemets totala stopptid (T): Tidsintervallet från att detekteringsfunktionen aktiveras till dess att maskinens farliga funktion har upphört.
• Minimiavstånd (S): Det beräknade avståndet mellan den tekniska skyddsåtgärden och riskområdet som krävs för att förhindra att en person eller en kroppsdel når riskområdet innan maskinens farliga funktion har upphört.
• Beröringsfri skyddsanordning (ESPE): En sammansättning av samverkande enheter och/eller komponenter som används för automatisk skyddsfrånkoppling eller närvarodetektering och som innehåller minst en detekteringsenhet, styr-/övervakningsenheter samt enheter för omkoppling av utgångssignalen.

Mätning av maskiners stopptid: Metodik och principer för placering av tekniska skyddsåtgärder

Metodik för att fastställa minimiavstånd

Riskanalys är en integrerad del av mätning av maskiners stopptid. I denna process analyseras potentiella risker kopplade till maskinernas funktion, och förebyggande åtgärder identifieras för att minimera risken. I enlighet med SS-EN ISO 13855 samt riskanalys enligt SS-EN ISO 12100 måste ingenjörer beakta kroppsdelars närmandehastighet, systemets reaktionstid och effektiviteten hos de tekniska skyddsåtgärder som används. En noggrant genomförd analys gör det möjligt att införa rätt skyddsåtgärder, vilket i sin tur ökar maskinsäkerheten och överensstämmelsen med gällande krav.

Standarden SS-EN ISO 13855 beskriver en metod för att beräkna minimiavstånd som är nödvändiga för att säkerställa maskinsäkerhet. Dessa formler tar hänsyn till den hastighet med vilken människans kroppsdelar närmar sig riskområdet samt skyddssystemets reaktionstid. Nedan presenterar vi de detaljerade principerna för hur dessa avstånd beräknas.

Allmän formel för att beräkna systemets totala stopptid och minimiavstånd:

S=(K×T)+C

där:

• S – minimiavstånd,
• K – koefficient beroende på närmandehastigheten,
• T – systemets totala stopptid,
• C – extra avstånd baserat på antropometriska data.

Exempel på beräkningar för olika närmandehastigheter

1. Närmandehastighet för en vuxen person vid normal gånghastighet (1,6 m/s)
   • Anta att systemets totala stopptid är 0,5 sekunder.
   • Det extra avståndet C är 0,2 m.

S=(1,6 m/s×0,5 s)+0,2 m=0,8 m+0,2 m=1,0 m

2. Närmandehastighet för en övre extremitet (2,0 m/s)
   • Systemets totala stopptid är 0,4 sekunder.
   • Det extra avståndet C är 0,1 m.

S=(2,0 m/s×0,4 s)+0,1 m=0,8 m+0,1 m=0,9 m

Typer av tekniska skyddsåtgärder

Standarden SS-EN ISO 13855 tar hänsyn till olika tekniska skyddsåtgärder som används för att säkerställa maskinsäkerhet under skiftande arbetsförhållanden. Nedan presenterar vi de viktigaste av dem:

1. Ljusridåer och ljusbommar (AOPD)
   • Ljusridåer är anordningar som sänder ut ljusstrålar och detekterar avbrott i dessa strålar som orsakas av att en person eller en kroppsdel kommer in i riskområdet.
   • Ljusbommar fungerar enligt en liknande princip och skapar en osynlig barriär där ett avbrott leder till att maskinen stängs av.
2. Laserskannrar (AOPDDR)
   • Laserskannrar används för att övervaka större områden och kan detektera rörelser i komplexa rumsliga konfigurationer.
   • De möjliggör exakt detektering av objekt i rörelse, vilket är särskilt användbart i dynamiska produktionsmiljöer.
3. Tryckkänsliga mattor
   • Dessa mattor reagerar på tryck från personer som kliver på dem, vilket gör det möjligt att detektera närvaro i riskområdet.
   • De används på platser där det är nödvändigt att säkerställa säkerheten samtidigt som fri åtkomst till maskinen måste vara möjlig.
4. Tvåhandsmanöverdon
   • De kräver att båda händerna används för att starta maskinen, vilket förhindrar oavsiktlig start.
   • De används i situationer där det är nödvändigt att säkerställa att operatören befinner sig på säkert avstånd från riskområdet när maskinen startas.

Eftergångsmätning av maskiner: Praktiska tillämpningar och exempel

Exempel på praktisk tillämpning av standarden

Här presenterar vi några exempel som illustrerar den praktiska tillämpningen av standarden SS-EN ISO 13855 i olika industrimiljöer. Varje exempel visar hur tekniska skyddsanordningar kan införas på ett effektivt sätt för att säkerställa maskinsäkerhet.

Exempel 1: Användning av ljusridåer i en produktionslinje

I en produktionsanläggning där snabba monteringsmaskiner används installerades ljusridåer längs produktionslinjen. Dessa ljusridåer är placerade så att de detekterar varje avbrott i ljusstrålen som orsakas av en person eller en kroppsdel som kommer in i riskområdet. Minimiavståndet mellan ljusridån och riskområdet beräknades enligt standarden SS-EN ISO 13855, med hänsyn till personens närmandehastighet och skyddssystemets reaktionstid. När en persons närvaro detekteras i detekteringsområdet stannar maskinen omedelbart, vilket förhindrar potentiella skador.

Exempel 2: Användning av laserskannrar i lager

I ett höglager användes laserskannrar för att övervaka rörelser i gångarna mellan ställagen. Dessa skannrar är placerade på en höjd som gör det möjligt att detektera rörelser från både gaffeltruckar och medarbetare. Standarden SS-EN ISO 13855 användes för att fastställa lämpliga minimiavstånd och säkerställa att varje rörelse i detekteringsområdet registreras omedelbart.

När skannern detekterar att en person eller ett fordon närmar sig riskområdet stoppar systemet automatiskt gaffeltruckens rörelse, vilket minimerar risken för kollisioner och olyckor. Tack vare denna lösning kan lagret arbeta effektivt och samtidigt upprätthålla en hög nivå av säkerhet för alla medarbetare.

Exempel 3: Tryckkänsliga mattor i området för maskinunderhåll

I området för maskinunderhåll installerades tryckkänsliga mattor för att skydda tekniker som utför reparationsarbeten. Dessa mattor reagerar på tryck från personer som kliver på dem, vilket gör det möjligt att detektera närvaro i riskområdet. I enlighet med standarden SS-EN ISO 13855 är mattorna placerade på rätt avstånd från riskområdet, vilket säkerställer att maskinen stängs av automatiskt om teknikern kliver på mattan medan maskinen är i drift.

Denna lösning ökar säkerheten avsevärt vid underhållsarbeten genom att eliminera risken för oavsiktlig start av maskinen när teknikern befinner sig i riskområdet. Därmed blir maskinunderhållet både säkrare och mer effektivt.

Eftergångsmätning av maskiner: Utmaningar och lösningar vid införande av standarden

Vanliga problem vid införande av standarden

Vid införande av standarden SS-EN ISO 13855 kan företag stöta på olika utmaningar. Här är några vanliga problem och förslag på hur de kan lösas:

1. Felaktiga beräkningar av minimiavstånd
   • Lösning: Säkerställ att alla beräkningar utförs korrekt enligt standardens riktlinjer. Regelbunden utbildning för ingenjörer och operatörer kan bidra till att undvika fel.
2. Bristande medvetenhet och utbildning hos personalen
   • Lösning: Anordna regelbundna utbildningar om säkerhetsprinciper och tillämpningen av standarden SS-EN ISO 13855. Säkerställ att alla medarbetare känner till riskerna och vet hur de ska använda tekniska skyddsåtgärder.
3. Tekniska problem med skyddsanordningar
   • Lösning: Säkerställ regelbundna kontroller och underhåll av tekniska skyddsåtgärder. Samarbeta med utrustningsleverantörer för att försäkra er om att anordningarna alltid är fullt funktionsdugliga.
4. Svårigheter att anpassa standarden till specifika arbetsförhållanden
   • Lösning: Anpassa införandet av standarden till de specifika arbetsförhållandena och ta hänsyn till alla unika aspekter i den aktuella miljön. Konsultationer med säkerhetsexperter kan hjälpa till att lösa särskilda problem.

Standarden SS-EN ISO 13855 ger detaljerade riktlinjer för placering av tekniska skyddsåtgärder för att säkerställa maskinsäkerhet. Genom att följa dessa riktlinjer minimeras risken för skador och säkerheten på arbetsplatser ökar. Exempel på praktisk tillämpning av standarden visar hur olika tekniska skyddsåtgärder kan användas effektivt i olika industriella miljöer.

Industriell automation och mätning av maskiners stopptid

Industriell automation spelar en nyckelroll i moderna produktionsanläggningar, där driftsäkerhet och maskinsäkerhet har högsta prioritet. I detta sammanhang är mätning av maskiners stopptid en viktig del som säkerställer att all utrustning fungerar i enlighet med säkerhetskraven och minimerar risken för olyckor.

Vid konstruktion av maskiner och deras integration med automationssystem är det mycket viktigt att ta hänsyn till den hastighet med vilken människokroppens delar närmar sig riskområdet. Ett konstruktionskontor som ansvarar för automatisering av produktionsprocesser måste tillämpa riktlinjerna i standarden SS-EN ISO 13855 för att placera tekniska skyddsåtgärder på rätt sätt. Själva utformningen av sådana lösningar hänger nära samman med konstruktion och byggnation av maskiner med säkerheten i fokus.

Denna standard är också nödvändig vid säkerhetsrevisioner, där man bedömer maskinernas överensstämmelse med minimikraven samt andra regleringar, såsom maskindirektivet 2006/42/EC och maskinförordningen 2023/1230. Revisorer använder ofta resultaten från mätning av maskiners stopptid för att säkerställa att all utrustning uppfyller rätt kriterier för CE-certifiering av maskiner och kan användas säkert i produktionsmiljön.

I processen för bedömning av maskiners överensstämmelse tilldelas CE-märkning endast de anordningar som har genomgått rigorösa säkerhetstester. En integratör inom industriell automation måste säkerställa att alla delar i systemet, inklusive maskinskydd och system för PLC-programmering, fungerar i enlighet med harmoniserade standarder. Automatisering av produktionen utan lämpliga skyddsåtgärder skulle kunna leda till farliga situationer, därför är mätning av maskiners stopptid ett oumbärligt steg i konstruktions- och införandeprocessen.

I samband med den snabbt växande industriella automationen är mätning av maskiners stopptid också avgörande vid anpassning av maskiner till minimikraven. Identifiering av riskkällor enligt ISO 12100 och bedömning av risk enligt ISO 12100 kan dessutom ge värdefullt stöd vid införandet av avancerade säkerhetssystem. Outsourcing av ingenjörer och specialister inom automatisering av produktionsprocesser kan vara en fördelaktig lösning för företag som behöver sådant stöd.

Slutsatser och rekommendationer

• Rekommendationer för konstruktörer och ingenjörer: Riktlinjerna i standarden SS-EN ISO 13855 ska följas noggrant vid konstruktion och byggnation av maskiner och vid utformning av system för maskinsäkerhet. Regelbundna granskningar och uppdateringar av skyddssystemen är avgörande för att upprätthålla en hög nivå av säkerhet.
• Betydelsen av kontinuerlig förbättring av skyddsåtgärder: Teknik och arbetsmetoder utvecklas ständigt, därför är det viktigt att skyddssystem regelbundet uppdateras och anpassas till nya krav och risker.
• Rekommendationer för fortsatt forskning: Det är nödvändigt att bedriva fortsatt forskning om ny skyddsteknik och dess effektivitet under olika arbetsförhållanden. Dessa studier bör även beakta de specifika behoven inom olika industrisektorer, till exempel fordonsindustrin, FMCG-branschen, elektronik- och halvledarbranschen samt järnvägsbranschen.